Det finns några personer som jag jag är så tacksam för.

Det finns några personer som jag jag är så tacksam för. Min dotter Emma är jag så otroligt tacksam för att jag har i mitt liv, Efter förra samtalet vi hade i veckan så spann tankarna vidare så jag ringde upp henne idag och berättade att min hjärna går på 100% hela tiden och det känns inte som att den går att stänga av eller pausa.

Sen har vi Mackan och Maria också, jag inte hade levt idag om det inte vore för dom och alla mina barn.

Då hade vi innan pratat om ADHD, när jag lyssnade på henne så kan det vara mycket möjligt att jag har haft det hela tiden under hela min uppväxt. Så jag har tagit beslut på att boka in en tid för att se om det går att utreda om jag har det.

Jag har letat med ljus och lykta efter en förklaring på varför alla tankar sätter igång och fullkomligt bränner sönder hjärnan när jag får mycket att göra eller blir stressad. det är en väldigt konstig känsla att känna att man har kontroll och världen runt om kring är lugn och sansad men hjärnan slappnar aldrig av.

Har aldrig hittat en anledning men om det kan vara ett av mina problem så skulle jag bli väldigt glad om det gick att korrigera.

Jag har även upptäck en sak med mig som är så skön att få reda på varför jag blvit så stressad under åren. Det har varit min egen rädsla för att visa mig sårbar och ärlig mot mig själv i olika situationer.

Jag har även upptäckt att jag var livrädd för att vara mig själv i min tidigare relation istället för att vara den jag är och acceptera allting som det är så har jag anpassat mig till varje läskigt lite förtäckt hot.

Jag vet en sak som jag varit livrädd för och slagit knut på mig själv är första gången som mitt X berättade att det är alltid hon som gör slut med sina pojkvänner och dom brukar inte få en anledning till varför det hände. det har jag brottats med sedan dag 1.

Jag med mina rädslor skapade ångest för mig själv för rädda något innan det ens har skett något med relationen. Jag får skylla mig själv men det var väldigt skönt att komma till den slutsatsen.

Just nu så har jag aldrig känt så här tidigare, lugn och harmonisk ingen ilska inget hat, inga dåliga tankar alls. tänk om jag skulle bli diagostiserad med något ADHD eller liknande som även kan göra så hjärnan varvar ner jag skulle vara närmre lycka då än någonsin.

Jag kan släppa allt nu och gå vidare……..sakta men säkert. Nu är jag trygg, jag har klippt banden med mitt X och det är inte någon hemlighet längre så jag kan inte åka in i den förvridna världen igen.

Det finns några personer som jag är så tacksam för. men herre jösses vilka problem jag satt upp för mig själv. Eller jag menar vilken uppväx jag var med om.

Det har kommit fram så många saker när jag har pratat med Emma som är så viktiga att hantera som jag blundat för i hela mitt liv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.