Anknytningsteori vad ska man med det till?

Så då var det dags att lägga mig själv på stupblocket…..

I en relation mellan olika människor oavsett par relation eller vänskaplig relation så kan det ibland uppstå friktion av olika anledningar. Jag tror att allt som oftast så känner vi inte oss själva speciellt bra, jag vet att jag kände inte till varför jag gjorde och reagerade på vissa saker vid olika tillfällen med olika människor.

Vi gör som vi alltid brukar göra, borsta tänderna på morgonen, tar en kopp kaffe, åker till jobbet osv. samma sak händer när vi får personliga möten med andra människor. Vi är dom vi är och vi hanterar alla situationer på det enda sätt vi har lärt oss sedan barns ben.

Jag är inte speciellt smart eller påläst, jag försöker minnas det jag har läst, jag ska länka till en bra sida som har ett snabbt test ni kan göra och jag rekommendrar alla att göra det. Man kan aldrig försöka förstå sig själv för mycket.

Idag så har jag jättenytta av den vetskapen jag lärde mig på daglig basis. Jag vet vem jag är och jag vet varför jag reagerar på mina situationer och om jag skulle reagera osunt eller få en osund tanke så kan jag korrigera det på en gång.

Jag är Otrygg-Ambivalent och det har ställt till det för mig i mina relationer. Jag är klängig efterhängsen och vill gärna söka någons famn. Jag söker bekräftelse från andra.

Jag kan helt ärligt tala om att detta har varit ett stort problem i hela mitt liv. Att alltid ha en inneboende känsla av att bli lämnad. Podden jag lyssar på just nu så pratar Ola Rapace och Fredrik Söderholm om detta och det var befriande att höra att andra människor bär med sig liknande problem som mig själv.

Vi har alla våra problem men många går omkring och talar om för alla att vi ”mår bra” å ”livet är toppen” istortsätt varje dag. Är det verkligen så bra?

Hur många gånger har jag inte lurat mig själv när jag får frågan ”Hej hur mår du” Jo tack jag mår bra. det går på repeat som ett hack i en skiva.

Här är min profil länkad från Siten https://battrerelationer.se

Jag vet att en av mina värsta sidor hos mig är även starkt ihopkopplad med min sida att visa kärlek. Att bli avisad eller lämnad skapade förr ett stort stress påslag i mig och startade en kedjereaktion av ångest och att jag måste fixa relationen och hela tiden. så jag kunde höra av mig stup ikvarten och fullkomligt kväva mottagaren. Idag förstår jag att det måste vara ett helvete att få vara med om det, tyvärr så visste jag inte bättre då, jag reagerade på det enda sättet jag hade lärt mig.